Arkiv för september, 2008

Äppeltider och vi har massor av äpplen i trädgården. Så vad gör man när det skall komma gäster och vill fixa till någonting lite snabbt. Jo man bakar muffins.

Det här blev riktigt goda muffins, och havretäcket blir knaprigt och gott ovanpå.

Det här blir nio stora muffins.

 Ingredienser

5 dl vetemjöl
1,5 tsk  bakpulver
1 krm salt
125 gr smält smör
2,5 dl farinsocker
2 stora ägg el. 3 små
1 tsk vaniljsocker
1,25 dl standardmjölk
1 tsk malen kanel
-----------------------
Fyllning
3 stora äpplen med mycket smak
2 msk socker
2 tsk kanel
----------------------
Smultopping
75 gr smör
2 dl havregryn
0,5 dl socker

Gör så här

Sätt ugnen på 200 grader 

Fyllning
Skala äpplena och skär dem i tunna klyftor. Lägg dem i en skål tillsammans med sockret och kanelen. Rör om låt stå.

Smultopping
Smält smöret. Blanda ner havregryn och socker. Låt stå.

Muffins
Rör ihop mjöl, bakpulver, salt, vaniljsocker och kanel i en skål.

Vispa ägg och farinsocker tills det blir pösigt och fint.

Rör ner mjölk och smält smör.

Rör ner mjölblandningen.

Häll smeten i muffinsformar.
Tryck ner äppelklyftorna i smeten. De behöver inte bli täckta, degen jäser över dem.
Fördela över smultoppingen

Baka ca 20 minuter.

När vi flyttade in i vårt hus tänkte vi oss en syrenhäck mot gatan. Samtidigt som vi tyckte att förra ägarna hade klippt ner den väldigt mycket. När det började grönska visade det sig att det inte var någon syrenhäck som fanns där. Visst där fanns syrener, men där fanns massor av andra sorter dessutom. En alm t.ex. och lite annat smått och gott. Utan någon som helst tanke bakom. Så här någonting såg den ut.

Sambon bestämde sig för att häcken skulle bort. Jag tyckte vi kunde vänta ett par år och se vad det blev av den, men sambon var bestämd. Häcken skulle bort! Sagt och gjort, ett spett och en spade åkte fram och sambon började riva undan häcken.

Och till sist var häcken helt borta! Kvar fanns en låg mur och ett gäng rostiga järnpinnar.

Vi funderade på vad vi skulle göra. Ett staket hade vi bestämt oss för, men det tog en hel del arbete innan vi hade bestämt oss för hur det skulle se ut. Men till sist fanns det en ritning. Och sambon, sambons pappa och jag gick till verket. Sambon och hans pappa satte i plintar och stolpar och själv sågade jag till pinnar och målade dem. Ett staket växer helt enkelt fram.

Och efter några dagar har vi ett helt staket!

Ett 17 meter långt staket och alldeles tomt på insidan. Även har har det funderats för fullt. Vi ville ha klätterrosor, men var lite rädd för att rådjuren skulle tömma av alla knopparna. Men till slut har vi i alla fall valt klätterrosor. Handlade rosor på rea och planterade dem. Avslutade med en syrén.

Nu var det kanterna kvar. Vi hade funderingar på att göra en liten mur, men jag tyckte vi hade så mycket stenar hemma och jag hade lite extra kraft och nyfikenhet så jag testade att göra något stenpartiliknande. Två dagars arbete och nu är det nästan klart! Det var roligt och faktiskt lättare än jag trodde. Jag skall inte påstå att det ärä helt rätt gjort, men det får framtiden utvisa. Jag får väl göra om det i värsta fall. Men nu börjar det snart kännas som att vår förändring av framsidan börjar bli klar. Staketet skall målas i sin helhet, men inte förrän det tryckimpregnerade virket har torkat.

Lite stolt känner man sig allt!

En av de bästa och mest kända klätterrosorna genom tiderna. Utsökta silverrosa blommor och fin apelsin- och citrondoft. Som variation, varför inte pröva 'Coral Dawn' eller 'Dr W. van Fleet' som är rosen som gav upphov till 'New Dawn'? Namnet betyder 'ny gryning' på engelska. Storlek: 4.0x5.0m. Zon V.

Egna anteckningar

Planterat längs med staketet 2008-09-20

'Krasnavitza Moskvy'(synonym 'Beauty of Moscow')

Korsning gjord av den ryske syrenodlaren Leonid Kolesnikov 1960. En av de vackraste syrensorterna med dubbla vita blommor och ljusrosa knoppar.

 Planterad september 2008.

 Den dök upp för ungefär 15 år sedan. Då hade vi aldrig tidigare sett något liknande och succén lät inte vänta på sig. Med sitt glänsande mörkröda bladverk som skiftar i brons blev rödbladig alunrot snabbt esteternas favorit. De mörkröda tonerna samsas fantastiskt väl med många andra färger och färgkombinationer. De förmår lyfta fram andra växters nyanser lite extra och ger glöd åt hela kompositioner. Eftersom rödbladig alunrot dessutom är både frisk, härdig och lättodlad etablerade den sig raskt i sortimentet av perenner. 

Årets Perenn 2003 växer i mjuk halvklotsform. Sätter man många plantor tillsammans bildar de snart en täckande matta. Under sommaren utvecklas små, klocklika blommor som kan vara gräddvita eller rosa beroende på sort. De sitter i luftiga klasar på tunna, mörkröda stjälkar som sträcker sig en bra bit ovanför bladverket. 

På hösten håller bladen stilen ända tills kylan blir riktigt svår. I milt klimat är de vackra även vintertid. Köldtåligheten gör rödbladig alunrot till en ypperlig växt för höstens krukarrangemang. Där kan den t ex få sällskap av rödblommande kärleksört, det eleganta gräset kopparstarr och rödbladig revsuga. 

Till snitt
Även i buketter och snittblomsarrangemang är de mörkröda bladen värdefulla. När de placeras ett och ett tillsammans med andra blad och blommor framhävs deras fina form. Rödbladig alunrot har vackert handflikiga blad, som små lönnlöv fast med rundare konturer. De är mycket livfulla med varierande färgskiftningar beroende på hur ljuset faller. På undersidan är bladen rödvioletta. Genom att vända några blad kan man alltså skapa ytterligare variation i arrangemanget. 

Många sorter
Det finns flera former av rödbladig alunrot och förädlarna tar ständigt fram nya. Till de som varit med ett tag hör 'Palace Purple' och 'Rachel', två välkända och pålitliga sorter. De liknar varandra mycket, men i höjd och blomfärg skiljer de sig något åt. 'Palace Purple' har ett ca 30 cm högt bladverk, med blomställningar blir höjden ungefär 60 cm. Blommorna är gräddvita. 'Rachel' är lite lägre såväl i bladverk som i blomhöjd, ungefär 25 respektive 50 cm. Blomställningen är mer kompakt än hos 'Palace Purple' och blommorna är rosa. När det gäller bladverket är sorterna i det närmaste identiska.  

Trivs i många miljöer
Rödbladig alunrot är en tålig och pålitlig växt som trivs i såväl full sol som halvskugga. Jorden får gärna vara mullrik men de flesta väldränerade jordar duger, både de normalt fuktiga och de lite torrare. Näringsbehovet är måttligt, så gödsling bör ske med viss försiktighet. 

Vackert sällskap
Varmt röda blommor är fantastiskt vackert till alunrotens mörka blad. Använd t ex nejlikrot 'Mrs Bradshaw' som blommar i varmt rött, mörkröd daglilja eller praktklätt 'Orange Zwerg' med orangeröda blommor och brunrött bladverk. Bryt av med gulgrön jättedaggkåpa och kanske gulbladig bunkestarr, Carex elata 'Aurea' eller gulbrokig blåtåtel, Molinia caeruela 'Variegata'. Gulltöreln med sina lysande gula blommor är också fin till. 

Grått och silver är alltid elegant, inte minst i kombination med rödbladiga växter. I lite torrare lägen är lammöron, malört och ulleternell utmärkta sällskapsväxter till rödbladig alunrot. Komplettera gärna med vit eller röd rudbeckia. Vill du ha mer färg kan du använda vinröd grekvädd och den mörkt blåvioletta bolltisteln 'Veitch Blue'. Trädgårdsirisens svärdformade, blågröna blad ger snygg kontrast till alunrotens, och har dessutom praktfulla blommor. Andra förslag är blåviolett eller vit kantnepeta och axveronika i vitt eller rosa. Inslag av gulbladig timjan eller gulbladig oregano 'Thumble's Variety' gör kompositonen mjukare.

(text från http://www.mobackes.se)

Egna anteckningar

Två plantor planterade i skuggiga rabatten den 20 september 2008.

Sitter på hotellrum. Är i Stockholm tre dagar. Och sitter på hotellet.

Jag reser ganska mycket i mitt jobb och bor ofta på hotell. Ofta i Stockholm. Och är ganska trött på hotellrum vid det här laget. Framförallt i Stockholm. Stockholm har få hotell och är du inte ute i god tid kan det vara problematiskt att få tag i ett hotellrum överhuvudtaget. Detta utnyttjar en del hotell. Hur då? Jo - de är sunkiga. Varför anstränga sig att ha fräscha rum när man ändå får gäster? Den här gången är det Amaranten på Kungsholmen. OK- de har fräscha rum också. Har jag hört. Själv råkar jag alltid ut för de sunkiga.

Det är viktigt att hotellrum är fräscha när man reser i jobbet. Nästan ännu mer viktigt än när man är på semester. På semester gör man så mycket olika saker, och är förhoppningsvis inte på hotellrummet särskilt mycket. När man reser i jobbet så tillbringas faktiskt emellanåt en hel del tid på hotellrummet. Mer kväll ofta än på semester. Idag har jag tillbringat ganska många timmar här. Mitt möte blev något kortare än förväntat och jag orkade inte gå till vårt Stockholmskontor så jag jobbade lite på hotellrummet. Jag hade inte heller lust att gå ut och äta så jag köpte lite färdig mat och käkade på rummet. I detta sunkiga rum. Den ena av stolarna vill jag inte sitta i, den är så himla fläckig att det känns otrevligt. Jag har ett badkar som jag funderade på att jag skulle bada i eftersom jag faktiskt saknar ett badkar efter att vi flyttade till huset. Men det luktar för illa i badrummet för att jag skulle vilja tillbringa någon längre stund därinne. Trist eftersom jag älskar att bada. Om jag hinner kanske jag köper något starkt luktande badklot från Lush (de är så starkt parfymerade att de tar över det mesta) och tar mig ett bad. Vi får se.

Nordic-hotellen är betydligt bättre. OK- ibland får man ett jättelitet rum, men det har alltid varit fräscht.

En gång fick jag bo på Mälardrottningen (finns den kvar förresten?) - det var ingen höjdare. För det första är det hytter vi pratar om, inte rum. Alltså litet. Dushen var lite fascinerande. Man flyttade en vägg och använde sedan kranen till handfatet även till dusch. På natten där vaknade jag av ett enormt snarkande. Först fick jag för mig att någon berusad person lyckats drumla in genom dörren och slocknat på mitt golv. Efter att ha vaknat till lite mera kunde jag konstatera att ljudet kom från rummet bredvid. Väggarna var alltså så tunna att jag trodde ljudet kom från mitt eget rum. Behöver jag berätta att jag inte sov så mycket mera den natten.

På Terminus (tror jag annars är det det som ligger precis bredvid) kan man få rum utan fönster. Snacka om cellskräck. Där är det INTE kul att sitta en kväll.

Det är lite lustigt det här också att bli så blasé på hotell. Den som inte reser så mycket i jobbet tycker det är jättekul att bo på hotell. För en annan så är det bara trist. Någon gång emellanåt får man trevliga överraskningar. Just på Nordic har jag då och då blivit uppgraderade eftersom jag bott där ett antal gånger. Lika trevligt varje gång. Och där har de också vattenkokare så att jag kan koka mig en kopp te på kvällen. Det har de INTE på Amaranten.

Clarion hotell på Ringvägen har också varit bra när jag bott där. Snart skall jag bo på det nya Clarion Sign som ligger ganska nära stationen. Det blir trevligt. Att testa ett nytt hotell.

En annan gång, fick jag också ett superfint rum på Östermalm. Minns inte vad hotellet hette, det är inget vi brukar bo på, men ibland får man ta det som finns, även om det är lite dyrare än vad vi tänkt oss. Där fick jag i alla fall ett rum högst upp, så högt upp at där var snedtak. Rummet var litet, men fräscht, men framförallt hade jag en balkong från vilken jag hade utsikt över Stockholms takåsar. Det var väldigt trevligt!

Ja en liten expose över hotell. Bara för att jag sitter och är lite missnöjd med Amarantens sunkiga rum. Deras bredband verkar dock fungera!

Albarosorna härstämmer från medeltiden och från östra medelhavsområdet. Rosorna blommar i en begränsade färgnyanser av rosa och vit men de har en delikat skönhet och kompleteras av det grå-gröna bladverket.

Albarosorna är bland de friskaste och härdigaste rosorna. De klara de flesta jordmån och är anspråklöst vad det gäller näring, gödsel och beskärning. Anses av oss att vara bland de vackraste och bästa gammaldags, engångsblommande buskrosor.

'Mme Plantier' är döpt efter hustru till en fransk rosförädlare med samma namn. Monsieur Plantier var för övrigt trädgårdsmästare på slottet Malmaison utanför Paris. Den är en av de vackraste gammaldags buskrosorna med vita blommor. Blommorna är tättfyllda och skålformade med ett litet grönt öga. Blommorna är crémevit till kritvit i färg med guldgula knappar. Underbar doft av mandel, päron och mysk. Den är lättodlad, härdig, skuggtålig och anspråkslös.

Storlek: 1.5x2.5m. Zon V.

Beskär albarosor på våren genom att gallra bort de äldsta grenarna, årsskotten kortas in med en tredjedel och sidoskotten beskärs så att 3-5 ögon blir kvar.

Albarosor blommar på fjolårsgrenar så de skall inte beskäras för hårt för då blommar de inte.

Egna anteckningar
Hittade en "pinne" i trädgården våren 2008. Kring den låg det en massa stenar. Tog bort stenarna och gav rosen ny jord. Växte riktigt mycket denna sommar och hade flera blommor. Tyvärr hade den problem att slå ut vid regnväder.